Hudvård

Bland farmaceuter verkar hudvård stå högt i kurs. Många studenter vill lära sig hudvård och hudvårdsprodukter. Apotekets hyllor fylls hela tiden på med fler och fler krämer och lotioner.

Jag är sedan många år tillbaka en näst intill manisk innehållsförteckningsläsare. Det gäller allt jag handlar men framför allt smink och hud- och hårvårdsprodukter. Principen är att det oftast är mindre obehagligt innehåll ju färre ingredienser en produkt innehåller och att den här typen av produkter inte ska ha lång hållbarhet utan helst vara färskvaror. Det flesta ingredienserna måste man känna till för att kunna avgöra om det känns rätt att använda dom på huden eller inte.

En särskilt ofräsch och obehaglig ingrediens är i mitt tycke mineralolja. Mineralolja är en biprodukt kan man säga vid petroleum utvinning. Produkter innehållande miljneralolja (brukar gå under beteckningen petrolatum eller paraffinum liquidum) kommer under inga omständigheter in i mitt hem. Det finns studier som tyder på att mineraloljor kan vara inblandade uppkomst av reumatiska besvär, men då gäller det framför allt när man har ett arbete som gör att man har mycket kontakt med mineraloljor.

Men det som har slagit mig är att Apoteket nästan alltid har mineraloljor i sina produkter. Därför skulle jag aldrig gå till Apoteket för att förnya i mitt badrumskåp. Frågan är om studenterna med intresse för hudvård får någon som helst kunskap om mineraloljor? Jag hoppas det, för om man tänker efter vem vill egentligen smörja in sitt ansikte med motorolja?

Är unga människor lata?

En ny undersökning om vår inställning till sjukskrivning tyder på det. Enligt SIFO.s undersökning tycker 15 % i åldersgruppen 15-29 att det är okej att sjukskriva sig utan att vara sjuk. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30-49 är 6 %.

Förvisso intressanta siffror men vad betyder dom? Kan en del av sanningen finnas i att unga människor i större utsträckning är arbetslösa och ser det som ett sätt att spara dagar i a-kassan att i stället sjukskriva sig några dagar? I det hårdnande samhällsklimatet är sådan kreativitet nästa nödvändig. Ja, jag vet inte. Jag tror i alla fall inte att unga människor är latat. Men tror jag att lång tid i sysslolöshet föder passivitet och passivitet kan vara svårt att ta sig ur.

Dessutom tror jag att det ofta är så att yngre människor tar saker och ting lite mindre seriöst än äldre och att det är naturligt att det är så. Det rättfärdigar i och för sig inte fusk med skattepengar men kan vara en möjlig förklaring till siffrorna.

Maten till de äldre

Mörbylånga kommun ser möjliga besparingar i att sluta med hemkörning av mat till sina äldre medborgare. Ett förslag som väcker många funderingar.

Jag minns när min mormor och morfar levde och hade hemtjänst. Då lagade hemtjänstpersonalen deras mat och jag tycker mig minnas att mormor var en del i processen med vad som skulle lagas och därmed vad som skulle inhandlas. Mormor och morfar var inte undernärda utan tyckte, vad jag minns, att maten var god.

Vad är då skillnaden mellan detta och dagens mat till de äldre? Vid någon tidpunkt antar jag att man inom den kommunala äldreomsorgen kom fram till att det var billigare att låta hemtjänstpersonalen göra andra saker än laga mat och då istället började köra hem färdiglagad mat. Så långt allt väl. Efter det har vi alla hört larm om dålig mat och bristen på aptit hos de som ska äta maten. Exakt hur läget har varit i Mörbylånga vet jag inte, det har i alla fall inte varit några stora rubriker om detta på senaste tiden.

Jag tror att det kan bli en kvalitetshöjning för dem som har hemtjänst att få maten lagad på plats. Kommunen har även sagt sig vilja ge personalen utbildning vilket nog kan vara en förutsättning, inte alla kan laga vanlig husmanskost idag. Det gör en hel del för framförallt aptiten att känna doften av mat som tillagas. Att även ha sällskap medan maten lagas borde ge positiva effekter, ensamhet är ett stort problem för många äldre idag. För jag utgår ifrån att hemtjänsten kommer att stanna längre hos varje brukare om de ska hinna med matlagning också.

Ett större problem är kanske de som idag inte har hemtjänst men som ändå har haft hemkörd mat, hur man ska lösa deras tillvaro tycker jag inte att vi fått riktigt förklarat för oss.

Det ska bli intressant att se fortsättningen på detta. Är det så att det verkligen är billigare och bättre/lika bra med hemlagad mat – ja, då kan det nog hända en del saker inom svensk äldreomsorg. Spännande!

I reportaget i Smålandsnytt ser vi en man med sin färdiglagade portionsförpackade mat. Jag vill bara så här avslutningsvis passa på att upplysa om att det är en dålig idé att värma sin mat i plastförpackningar och sedan dessutom äta maten direkt ur samma förpackning. Många plaster avger diverse otrevliga kemiska ämnen vid uppvärmning som vi gör klokt i att undvika att stoppa i oss. Jag rekommenderar er att lägga upp maten på en tallrik eller i en skål innan uppvärmning, på det enkla sättet undviker man onödigt intag av en del ganska farliga kemikalier.

Ut i blåbärsskogen

Dagens aktivitet är plocka blåbär, barnen älskar att vara i skogen. Det utvecklar deras sinnen och motorik. Äldsta dottern skulle väl inte varit lika road men hon är fortfarande kvar uppe i norr.

Förutom att blåbär är väldigt gott så är de små bären sprängfyllda med näring. Om man plockar mycket så går det även bra att torka dem men jag längtar efter en härlig blåbärspaj. Tror det är flera år sedan jag åt det senast.

Det här med att ta tillvara vad skogen ger är en sak som vi gör alldeles för sällan i vår familj. Vi, som försöker vara noga med vad vi äter, borde verkligen nyttja den möjligheten som skogen ger mer. I livsmedelshyllorna i mataffären finns en uppsjö av mat som ingen människa borde behöva äta. Har man barn känns det extra viktigt med bra mat. Träffade ett par bekanta som nästa bad mig om ursäkt för de precis varit och handlat på Lidl. De har många barn och behöver givetvis tänka på priset och de berättade att samma matkassar skulle kostat det dubbla på COOP eller Maxi.

Det är detta som är problemet! I sin iver att köpa mat billigt ser inte människor att det de får kanske inte är mat utan en kemikalieröra. Jag tycker inte mina bekanta behöver be mig om ursäkt, jag behöver ju inte äta den maten. Däremot tog jag mig friheten att ge några tips på hur de ska hitta bra mat till bra priser, till exempel att köpa närproducerat direkt från producenten eller att starta en inköpsförening för att kunna köpa direkt från grossist. Hemlige kocken skriver i Svenska dagbladet idag om andra tips för ett bättre matliv.

Ekomat allt populärare

Det är glädjande att läsa att ekologisk mat fortfarande ökar sin andel på livsmedelsmarknaden, trots att vissa krafter (som jag skrivit om tidigare) försöker förminska vikten av ekologiskt.

Hittade dessutom en gammal artikel i Svenska Dagbladet som understryker mina tidigare påstående om att ekomat faktiskt är nyttigare än konventionellt framställd mat. Det kan inte sägas tillräckligt många gånger, kvaliteten på ekologiska produkter är bättre. Det bästa sättet att slippa underliga tillsatser i maten är att helt enkelt välja ekologiskt. När den dessutom är mer näringsrik kan det inte finnas några skäl kvar till att välja nått annat, inte ens ekonomiska. Även om vissa varor är något dyrare så får man ju mer valuta för pengarna så att säga.

Vill passa på att tipsa er som är intresserade av kost och hälsa om bloggen Kostdoktorn. Kostdoktorn har även han uppmärksammat MP:s ”Politik för god mat”.

Snart starar andra etappen

Har smugit mig ner från övervåningen där övriga familjen fortfarande sover. Våra vänner, som vi stannat hos över natten, sover också även om jag kan skönja tecken på att jag inte kommer att sitta ensam så länge till. När alla vaknat och fått frukost är det dags att åka vidare mot resans slutmål. Det ska bli kul att träffa släkten igen.

Gröna Lund var kul. Speciellt lilla tjejen roade sig kungligt, nöjesfält är fantastiskt spännande när man är fyra år. Sen blev det grillat hos våra vänner.

Tyvärr är det alltid svårt att få tag i bra mat när man är ute och reser. Med en som inte tål mjölk och minst en, oftast fler, som inte äter kött är utbudet ganska begränsat. Dessutom har jag tydligen ett absurt krav på att maten ska vara välgjort och inte full av tillsatser. Det finns ställen som har bra mat, men dom är få och inte alltid lätta att hitta.

I Almedalen gick Peter Eriksson ut med en politik för god mat. Det är verkligen välbehövligt. Som ledamot i barn- och utbildningsnämnden ser jag att kunskapen som finns ute i köken är väldigt olika. På vissa ställen är kunskapen god och man ser vikten av att använda bra (ekologiska) råvaror, laga från grunden och kan göra det inom befintlig budget. Andra har inte alls den kunskapen. Jag tror att det på vissa håll, i Kalmars skolkök precis som i övriga landet, finns en numera förlegad vad syn på vad som är mest fördelaktigt näringsmässigt och ekonomiskt. Det fanns säkert en tid då halvfabrikat var billigast och kanske till och med godast, men den tiden är förbi.

Ekologiskt är bra

Sedan Marit Paulsen kom ut med att hon inte tror på ekologisk odling längre har det debatterats en del om riktigheten i hennes på stående. Hon påstår att ekologiskt jordbruk inte kan föda jordens befolkning, hon menar att ekologiskt ger mindre skördar och därför mindre mat. Hon har funnit stöd för sina påståenden hos 4 forskare på SLU. Dessa forskare menar att enda nyttan som ekologisk odling ger är att bevara den biologiska mångfalden, ett i mina ögon nog så viktigt argument. Att bevara den biologiska mångfalden finns med som ett av våra 16 nationella miljömål.

Som tur är får dessa bakåtsträvare inte stå oemotsagda. Idag går Johan Cejie till motattack, i Miljöaktuellt, och det är bra.

Ju mer forskning som görs på ekologiskt kontra konventionellt jordbruk, desstu mer hamnar den här typen av bakåtsträvande forskare i minoritet. Att maten inte skulle räcka till alla är nys. Det finns inget som tyder på att marken skulle utarmas av ekologisk odling, men odlingsmetoden är en annan.

När någon börjar med ekologisk produktion så brukar skördarna minska den första tiden. Efter ett tag, när jorden ställt om och växtföljden fungerar som den ska, så brukar den ekologiska odling komma upp i nivå med konventionell odling. Tydligen är det så att i tropiskt klimat så är det ofta så att ekologiskt ger större skördar.

En annan viktig aspekt som jag tycker helt missas, är vad vi äter och hur det påverkar möjligheten att föda hela jordens befolkning. Det kanske inte har just med ekologisk odling att göra men väl med miljöproblemen i stort. Idag används mycket stor del av den tillgängliga odlingsmarken i världen till att odla foder till tamdjur som ska förse oss med kött. En omfördelning här skulle öppna helt andra möjligheter till näringsrik kost åt alla. Vi här i den rika delen av världen äter alldeles för mycket kött. Både för vår hälsas och för klimatets skull. När övriga världen får det bättre vill dom antagligen också börja äta mer kött. Då klara vi inte att föda hela världen. Vi måste helt enkelt äta mindre mängd kött för att frigöra mark att odla grödor åt människor på. Varför det är en kontroversiell ståndpunkt kan jag inte förstå!

Utredning om oönskade graviditerer

Anders Milton skriver i DN om sitt senaste uppdrag, utredningen om hur vi ska minska antalet oönskade graviditeter. Utredningen verkar komma med en del genomarbetade förslag.

Framförallt så måste sexualundervisningen i skolan bli bättre och mer anpassad till livet och mindre till biologi kunskaper. Biologikunskaperna är givetvis också viktiga men det viktigaste måste ändå vara kunskap om sin sexualitet.

Milton föreslår att skolhälsovården ska kunna dela ut gratis kondomer och dagen-efterpiller. Bra förslag! Det blir antagligen en extra kostnad för landstingen men å andra sidan så är det ju betydligt billigare med kondomer och dagen-efter piller än med abort, då det brukar behövas inläggning på sjukhuset.

Däremot håller jag inte med i analysen angående sterilisering. Det är viktigt att sjukvården tar betalt vad det egentligen kostar vid ingrepp som  inte är medicinskt berättigade. Det är det som vi tar beslut om imorgon  på landstingsfullmäktige. Dessutom så finns det faktiskt ett antal andra metoder som med fördel kan användas i fasta relationer om man inte vill ha fler barn. Dessa borde sjukvården bli bättre på att informera om.

Lång väg kvar

Att tobak och framförallt rökning är skadligt för hälsan det vet väl nästan alla, hoppas jag! Samhället har ju även de senaste åren arbetat för att minska rökning och tobaksanvändning genom en rad olika lagar. Rökförbud på restauranger och liknade ställen och förbud mot försäljning till minderåriga är förslag som diskuterats livligt innan införandet men som sedan har fått de flestas gillande.

Men trots alla insatser är det tydligen så att rökandet bland ungdomar ökar för andra året i rad och över hälften av alla under 18 år säger att de kan köpa tobak själva trots förbud. Detta är ju märkligt, ungdomar är inte korkade och att dom skulle missat informationen om farligheten med tobak verkar otroligt. Jag undrar vad det är som ändå får dom att börja?

Nej, jag tror att det kan vara dags för nästa steg. Att så många fortfarande använder tobak och att trenden är att fler ungdomar börjar röka är ett samhällsproblem. Skadorna som orsakas av rökning bekostas av oss alla som betalar skatt. Kostnaderna för landstingen är enorma. Därför tycker jag att det är dags att plocka bort tobaken ur livsmedelsaffärer och kiosker. Tobak ska inte vara lätt tillgänglig. Den kan säljas på tobaksaffärer eller varför inte på Systembolaget?

Besked om slutförvaret idag

Nu snart, närmare bestämt 13:30 meddelar SKB sitt beslut om vilken plats de vill lägga slutförvaret på. Ska det bli Oskarshamn eller Östhammar?

Jag befinner mig i Borgholm med regionförbundets styrelse. Det är två dagars styrelsemötet. Alla verkar vara nervösa. Hur ska det gå? Den allmänna bilden är att de flesta här när en förhoppning om att det ska bli Oskarshamn som får den tvivelaktiga äran att ta hand om slutförvaret. Jag förstår ju att det som de flesta ser är möjliga arbetstillfällen för regionen. Och så har vi ju det nationella ansvaret. Har vi nu producerat detta avfall ska vi också ta hand om det själva. Det är en viktig princip.

Men jag har fortfarande många farhågor kvar om  metoden.

Vi gröna i regionförbundet lämnar idag in en skrivelse till styrelsen om att ta vårt nationella ansvar genom att initiera en studie av förekomsten av cancer, speciellt barnleukemi, i området kring Oskarshamnsverken.  Studier gjorda i Tyskland och USA visar på förhöjd risk för leukemi i närheten av kärnkraftverk. Regeringen har sagt nej till studier i Sverige. Och vi undrar givetvis varför och hoppas att regionförbundet har en annan inställning. På vårt  möte med OKB i söndags så sa de att de välkomnar en sådan studie.

Vår skrivelse:

Skrivelse till Regionförbundets styrelse i Kalmar län 2009-06-02

Skrivelse om Hälsoanalys i Kalmar län kring sambandet Barncancer och kärnkraft! En ny studie publicerad av vetenskapsmän från Michigan University i European Journal of Cancer Care visas att andelen barn som drabbas av leukemi ökar i närheten av amerikanska kärnkraftverk. I studien visas att dödsfall på grund av Leukemi ökade med 13,9 procent nära kärnkraftverk startade före 1970 och med 9,4 procent nära verk som startades mellan 1971 och 1981. Även i Tyskland har kopplingen mellan barnleukemi och kärnkraft studerats. Under 2007 publicerades en vetenskaplig studie av forskare från universitetet i Mainz som visar att cancerfrekvensen hos barn som bor nära kärnkraftverk är större än för andra barn. Studien bekräftar att en koppling kunnat påvisas mellan bostadens avstånd till kärnkraftverket och risken att utveckla såväl leukemi som andra typer av cancer före barnens femte födelsedag. En annan studie publicerad år 2007 av forskare från Medical University of South Carolina gick igenom sjutton artiklar i olika medicinska tidskrifter som studerade barnleukemi nära kärnkraftsreaktorer. Man fann att samtliga sjutton artiklar rapporterade förhöjda cancerfrekvenser hos barn som bodde nära kärnkraftverk. Ingen av de studier som refereras I artikeln är dock gjord i Sverige. Vid svar 17 december 2007 på en tidigare skriftlig fråga från Per Bolund (MP) i riksdagen, kring den tyska undersökningen skriver miljöministern att ”jag finner i dagsläget ingen anledning att starta en svensk utredning med anledning av den tyska undersökningen”. När nu nya studier från USA och ett flertal andra kärnkraftsnationer verifierar de tyska resultaten finns det anledning att gå ifrån denna inställning och undersöka kopplingen mellan kärnkraft och leukemifrekvens även i Sverige. Vi vill från Miljöpartiet de gröna, med anledning härav, uppmärksamma Regionförbundet på denna brist på hälsoanalys för åtgärd med åtgärdsförslag enligt nedan: - att Regionförbundet tar initiativet och genomför en vetenskaplig studie av leukumi och andra cancer relaterade sjukdomar i Kalmar län. Detta på förekommen anledning av Kärnkraften i länet dvs de tre reaktorernas placering, mellanlager mm i Oskarshamns kommun. Gärna i samarbete med Folkhälsocentrum som part tillika de relaterade företagen. - Som sakupplysning kan vi meddela att OKG på möte vid Äspö den 31/5 aviserar att man välkomnar en sådan studie i Kalmar län. För Miljöpartiet i Regionförbundet @kko Karlsson & Jessica Rydell